Hjärtlanda Sockens Byalag, Medeltidsdagarna

uppdaterad 00-06-06

SUCCÉ FÖR MEDELTIDSDAGAR i HJÄRTLANDA

Festivalen "Medeltidsdagar i Hjärtlanda" inträffade för första gången 2-4 juni 2000. Festivalen blev en succé med stor tillströmning av nyfikna och intresserade människor. Här finner du bilder och referat från årets höjdpunkt i byn kring den gamla 1100-talskyrkan.

Läs Smålandstidningens referat från medeltidsdagarna

Vad berättar Smålandstidningen om Hjärtlandas historia?

Titta på programmet

Vill du se bilder från Medeltidsdagarna?












HJÄRTLANDA FÖRFLYTTADES TILL MEDELTIDEN FÖR EN HELG

Av Petra Östgård, SmT 2000-06-05.

Kvinnor som växtfärgade ull, sotiga karlar som smidde järn och en narr som jonglerade med bollar. Dessemellan suggestiv medeltida musik från Raun och urgamla kärleksvisor framförda av irländskan Kathleen Dineen. För en helg förvandlades området kring Hjärtlanda kyrka till en medeltida samlingsplats.

Solen gjorde Hjärtlanda än vackrare i sin försommarskrud. Stämningen var familjär och trivsam. Allt kändes gediget, inget krims-krams utan hantverkarna var noga utvalda. Som exempelvis Maj-Britt Karlsson från Eksjö som tillverkar kammar, skedar och smycken av allehanda horn. Föremål av horn har tillverkats sedan medeltiden, berättar hon. I mitten av 1800-talet fram till 1900-talet tillverkade de småländska bönderna hornskedar åt de rika skånska bönderna för att få en extra inkomst. När de blev gamla och inte kunde fortsätta längre, brände de sina redskap för att inte visa eftervärlden hur fattiga de varit berättar Maj-Britt Karlsson.

Fick gjuta tennkors

De yngre besökarna flockades framförallt kring Johan Billingsten och Ola Hellman från länsmuseet. Den här helgen utklädda i medeltida kläder och tillverkandes väggkrokar i järn och små medeltida kors i tenn. Korset är en modell efter ett kors som hittades i Hultaby utanför Vetlanda förra året. En släktklenod som troligtvis tappats någon gång på 1000- eller 1100-talet, berättar Ola Hellman. Originalet är tillverkat i silver och brons och mycket enkelt utformat. Ola Hellman berättar att man sällan hittat kors i gravar från den här tiden.

Rikemansgodis

Åke Jansson och sonen Henrik Töörn från Skänninge, sålde brända mandlar och glaserade äpplen efter medeltida recept. "Det var apotekarna, som höll på med medicin, som sålde godis. Och det var rikemansgodis", upplyser Åke Jansson. Hjärtlanda byalag har lagt ner ett enormt arbete på arrangemanget. Sytt alla medeltida kläder och förvandlat kyrkstallarna till vackra utställningslokaler bara för att nämna något. En av medlemmarna är Per-Anders Andersson som på lördagen var utklädd till narr och jonglerade med bollar hej vilt. "Det har jag lärt mig enkom för detta. För tre veckor sedan klarade jag det inte", berättar han. Helt underbart är hans betyg på arrangemanget och särskilt uppskattade han pubkvällen på fredagen. Över 300 personer, småbarn såväl som 80-åringar, samlades för att lyssna till irländsk folkmusik. Besökarna blev fler än väntat och man fick efter bara någon timme åka in till Sävsjö för att hämta mer öl.

Musik med klass

Helnöjd är också Susanne Rydén, född och uppvuxen i Hjärtlanda, och den som kom med idén om medeltida dagar i sin barndomsby. "Det här överträffar förväntningarna. Kul att varenda konsert är fullsatt" säger hon glatt. Medeltida- och folkmusik bjöds det på i ladugården av Göteborgsbandet Raun, mer finstämd musik i kyrkan av bland andra Kathleen Dineen och Randall Cook. Sopranen Susanne Rydéns önskan har varit att ha med mycket musik och att den ska hålla hög klass. Kyrkan står i centrum för hela arrangemanget. "Den medeltida kyrkan är en liten pärla och fanns alltid i centrum när jag växte upp", berättar hon. Som huvudarrangör för de medeltida dagarna i Hjärtlanda stod Studieförbundet Vuxenskolan och Bengt Gustafsson hoppas att evenemanget kan bli ett återkommande inslag vartannat år.


Till toppen

ASATRO OCH KRISTENDOM SIDA VID SIDA I HJORTENS LAND

Av Petra Östgård, SmT 2000-06-05

Samme stenmästare som byggde Hjärtlanda kyrka, skapade troligtvis också den fallossymbol som var asaguden Frejs attribut för fruktbarheten. Kristendomen och asatron kan alltså ha gått hand i hand i Hjärtlanda socken på 1100-talet.

Det berättade Stig Marz, Växjö, när han gav historiken då Medeltidsdagarna i Hjärtlanda invigdes på lördagen. Stig Marz, född och uppvuxen i Vrigstad, kan en hel del om bygden och har också studerat det medeltida Hjärtlanda.

Kultplats

Fallossymbolen, som hittades 1927 på kyrkgården i Hjärtlanda, finns idag på Historiska museet i Stockholm. De experter som granskat det 45 centimeter långa stenföremålet, tror att det tillverkats av samme stenmästare som byggde kyrkan på 1100-talet. Då hade Hjärtlandaborna antagit kristendomen. "Kristendomen och hedendomen gick parallellt under lång, lång tid. Hjärtlandaborna vågade kanske inte lita på vite krist. Till och med påven gav redan på 600-talet missionärerna order om att inte slå ihjäl de hedniska kulturerna. Istället skulle man gå väldigt mjukt fram och inviga hednatempel till kristna kyrkor", berättar Stig Marz. Ingen vet om det funnits ett hednatempel i Hjärtlanda, men det är mycket möjligt att där funnits en kultplats dit folk fortsatte att gå efter det att man antagit den kristna tron. Fallossymbolen bars omkring på åkrarna för att ge god skörd.

Märkligt resealtare

Ett medeltida föremål som fortfarande finns kvar i Hjärtlanda, i kyrkan, är ett resealtare av marmor med ekram. "Förmodligen är det från missionstiden på 1000-talet. Det finns bara två bevarade resealtare i hela landet", berättar Stig Marz. Resealtaren användes då man på olika platser samlade folk till mässor, innan kyrkorna byggdes. Men resealtaret kan också ha fraktats till Hjärtlanda av vikingar. "Våra vikingar reste i västerled och i urkunderna berättas det om hur de rövade med sig präster, liturgiska kärl och andra kyrkoinventarier. Här finns det utrymme för fria fantasier", menar Stig Marz.

Släkt med Magnus Ladulås

På medeltiden levde Hjärtlanda-borna av jordbruk och namnet Hjärtlanda betyder enligt ortsnamnsforskarna Hjortens land. Hjortnäs syftar på det urgamla jaktsättet då man drev ut bytet på ett näs så att viltet inte kunde undgå jägarna. Vid medeltidens ingång, cirka 1050, fanns tre gårdar i trakten; Brunseryd, Hjärtnäs och Ärnanäs. Även gårdarna i Hjärtlanda, Berg och Älgabäck kan ha varit i bruk under denna tid. Den gård som först nämns i bevarade handlingar, 1287, är Hjärtnäs. Bonden i Hjärtnäs fick i ett testamente en häst och hans hustru en mantel av skinn. Kvinnan som skänkte detta hette Cecilia Elofsdotter, kusin med ingen mindre än kung Magnus Ladulås. Det är oklart var Cecilia Elofsdotter bodde, men troligtvis i Lagmansryd i Stockaryds socken.


Till toppen




Till toppen